Älgens kan vara hotad som skogens konung. Vilda visenter som väger 800 kg kan släppas loss i svenska skogar. Förslaget kommer från Skogssällskapet. Den sista vilda visenten sköts i Karpaterna på 1920-talet, men med hjälp av visenter i djurparker har arten kunnat återintroduceras på flera håll i Europa.
Med hjälp av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) kommer stiftelsen Skogssällskapet utreda effekterna av att återinföra vilda visenter i det svenska skogslandskapet. Förstudien inleds på Skogssällskapets egen fastighet Svanå i Västmanland.
– Skogssällskapet vill uppmuntra till en varierad skogsskötsel och förvaltning av den svenska skogen, och stora gräsätare som visenter skulle kunna bidra till ökad biologisk mångfald. Nu vill vi undersöka om visenterna kan samexistera med natur, allmänhet och markägare, säger Harald Nylinder, affärsområdeschef för Skogssällskapets egna skogar och initiativtagare till projektet.
I förstudien, som påbörjas under våren 2023, ska såväl positiva som negativa konsekvenser av frilevande visenter i Sverige belysas. I ett inledande skede tittar man på förutsättningarna i området kring Skogssällskapets egen skogsfastighet Svanå i Västmanland, en fastighet på 1 100 hektar norr om Västerås.
– Fastigheten i Svanå ligger i ett område med stora sammanhängande skogsområden, relativt långt från högtrafikerade vägar. Dessutom gränsar den till visentens ursprungliga utbredningsområde i Mellansverige. Vi inleder nu en dialog med våra markgrannar och andra intressegrupper, säger Harald Nylinder.
Den sista vilda visenten sköts i Karpaterna på 1920-talet, men med hjälp av visenter i djurparker har arten kunnat återintroduceras på flera håll i Europa. I dag lever den vilt i bland annat Polen och Rumänien, och omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv.
– Fram till mitten av 1900-talet fyllde våra skogsbetande kor de funktioner som vilda visenter och uroxar tidigare gjort, genom att de betade gräs och örter i skogen. I dag har vi problem med igenväxning eftersom de stora gräsätarna saknas i skogslandskapet, berättar Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef på Skogssällskapet.
Förstudien leds av Carl-Gustaf Thulin, forskare vid Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi på SLU. Den påbörjas under våren och beräknas bli färdig under 2023. Beroende på förstudiens resultat kan nästa steg bli en ansökan till Naturvårdsverket om att återintroducera frilevande visenter.
– Visenten är Europas bisonoxe. De är stora gräsätare som funnits i Sverige längre tillbaka i tiden och som skulle kunna göra stor nytta för naturvården, berättar Karin Fällman Lillqvist.
Fakta visenter
- Visent (Bison bonasus) är tillsammans med amerikansk bison (Bison bison) de två i dag levande arterna i släktet Bison. Visenten är Europas största och tyngsta vilda, landlevande däggdjur och kan väga uppåt 800 kg. Den är ett flockdjur som helst håller sig undan människor i det fria.
- Vilda bestånd finns i dag i bland annat Polen, Rumänien och Ukraina. Visenten omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv, har status som sårbar (Vulnerable) och är en prioriterad art att återinföra för att gynna den biologiska mångfalden, enligt Internationella naturvårdsunionen (IUCN).
- Till skillnad från älg och rådjur, som ofta betar sly och plantor, äter visenten främst gräs, halvgräs och örter. Den liknar därmed våra tama nötkreatur i sitt betesmönster och skulle kunna fylla en viktig funktion i att hålla skogs- och ängsmarker mer öppna.
- Visenter får oftast bara en kalv per år, vilket gör att fortplantningstakten är låg. Arten har därför ingen hög tillväxtpotential. De blir könsmogna först vid tre års ålder.
- I Sverige finns det i dag, förutom i djurparker, även visenter i större hägn på Nordens Ark, i Avesta samt i Eriksberg i Blekinge.
